Det andliga rollspelet

Det finns en mycket, mycket stark tendens för människan att klä sig i olika skepnader, i olika roller. De uttrycker sig i alla tänkbara former och har tusen och åter tusen av nyanser. Allt för att behålla fasaden. Allt för att inte syna sömmarna. Allt för att spela charaden om speciellhet.

När Kursen nedtecknades av Helen Schucman var inte tanken att den skulle bli en ny kurs i hur du förskönar och förbättrar din personlighet. Syftet var det rakt motsatta, nämligen att successivt bli medveten om och blottlägga din personlighet med hjälp av Kursens tankegångar.

Allt som oftast smyger det sig dock in ett och annat gruskorn i maskineriet och slutligen havererar hela den grundläggande tanken med dess ursprungliga syfte. Tvärstopp i förlåtelseprocessen med andra ord eftersom egot har smugit sig och tagit över kommandot. Det tror sig veta vägen till det Himmelska riket då det lärt sig den gudomliga terminologin och kan skicka ut dess ord i universum snabbare än det löpande bandet. Detta är inte vägen till upplysning min vänner, detta är föga hjälpfullt.

Hjälpfullhet däremot är att lägga avsnörande förband på en fänrik som har sprängt bort både arm och ben i skogen. Hjälpfullhet är att köra en hund till veterinären när den är halt på grund av ett brustet korsband. Hjälpfullhet är att stanna pojken som är på väg att springa rakt ut i gatan utan att se den kommande bilen.

Ingenstans i Kursen står det berättat att hjälpfullhet inte skulle få lov att vara praktisk till sin natur. Och varför i all världen skulle det vara så? En handling följs av en tanke, och en tanke som ser, ser också vad en specifik situation kräver. Att då i ovan berörda fall tala om sinnets etthet i tron om att det är konstruktiv lösning är inget annat än vanvettigt. Det har direkt motsatt verkan och ökar istället rädslan.

Karl Marx sa: ”Religion är opium för folket.” Det fanns en klar poäng i hans påstående då människan i alla tider har klätt sig i det religiösa rollspelet och teoretiserat hej vilt med sanningen. Låt för Guds skull inte Marx stiga upp ur sin grav med samma reflektion, den om att ”Andlighet är opium för folket.” Låt istället sinnets metafysiska drogberoende sakta klinga av för vakna upp till sin verkliga natur.

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *