En magisk värld

”Varför finns det blommor bara på det ena benet?”, undrar lintotten (vi kan kalla henne Greta), samtidigt som hon pekar mot mina tights. När hon märker att det är en fråga som troligtvis inte har något svar, men som jag – åtminstone i hennes värld – behöver begrunda, konstaterar hon: ”Det ser jättejättekonstigt ut.” Jag tittar ner och försöker förstå vad som menas med jättejättekonstigt. Greta har visserligen rätt i att människan som designade tightsen valde att plantera blomavtrycket bara på den vänstra benlängden, men inte ser det väl särskilt konstigt ut?

Efter några sekunders betänketid mumlar jag något om att byxorna ska se ut så och att jag faktiskt gillar dem precis som de är. Nioåringen, som nu lyft ögonbrynen upp till hårfästet, är märkbart otillfredsställd med det ofullständiga svaret, men jag väljer att byta samtalsämne … mest för att hjärnkontoret har tagit en tillfällig timeout.

Nej, stryk det sista …

Jag vill egentligen få tyst på ungen och fortsätta musikundervisningen genom att prata om något som i MIN värld är mer väsentligt, närmare bestämt om hur Alfred Nobels explosiva intresse ledde till att Bob Dylan fick Nobelpriset. Som sagt, så gjort. Greta sänker ögonbrynen till normal nivå och ordningen är återställd.

När jag i skrivande stund sitter och kontemplerar över denna händelse, som då den inträffade verkade så liten och meningslös, slås jag av att jag kanske missat själva poängen. Tänk om Gretas förundran över ett helt par tights med två helt olika ben var befogad? Tänk om hon såg mina icke-matchande ben som ett stort mysterium; ett mysterium av samma kaliber som Nancy Drew, en av mina barndomshjältar, fick sätta tänderna i?

Tankarna förs vidare till själva grundfrågan: Vad skulle människan vara utan förundran och nyfikenhet? Det sägs att Alfred Nobels främsta egenskap var det sistnämnda, och om vi bortser från ett antal sprängolyckor – bland annat en som ledde till att Stockholms topografi fick en smärre makeover – så kan vi väl vara överens om att hans arv bidragit till mycket gott.

Från och med idag lovar jag att hänga en liten stund i den värld som Alfred och Greta bor i, där ett blomstrande ben och nitroglycerin är allt som krävs för att upptäckarlusten ska spritta.

The world is full of magic things, patiently waiting for our senses to grow sharper.
― W.B. Yeats

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *